svenska nu.fi - storsatsning som visar att svenska är viktigt och roligt
Svenska nu förmedlar svensk ungdomskultur och möten med det svenska språket till och inom Finland och uppmuntrar ungdomar till att använda svenskan genom positiva förebilder.
Svenska nu visar att svenskan är både rolig och nyttig. Nätverket stöder språkundervisningen, ordnar fortbildning för lärare, informerar om betydelsen av språkkunskaper och förmedlar svensk ungdomskultur till finska skolor. Svenska nu koordineras av Hanaholmen - kulturcentrum för Sverige och Finland och finansieras av Kulturfonden för Sverige och Finland, Svenska staten, Finska staten, Konstsamfundet, Svenska kulturfonden, Svenska litteratursällskapet, Svenska Folkskolans Vänner, Sparbanksstiftelsen, Helsingin Sanomain säätiö, Hanaholmen och ett antal privata sponsorer.
För en motiverad svenskundervisning - nu
Svenska nu ser språket i skolan som ett berikande kulturämne.
Svenska nu vill erbjuda ett nordiskt alternativ till den anglosaxiska kulturen genom att sammanföra elever med svensk kultur från Sverige och Finland.
Målet är att göra svenska språket levande, stöda svensklärare och bredda kulturutbudet i skolan genom att organisera turneér med författare, regissörer, musiker och filmföreställningar. Svenska nu vill uppmuntra ungdomar till att använda svenskan och visa att svenskan inte bara är nyttig utan också rolig.
Svenska nu
- arbetar för bättre och mer motiverande svenskundervisning i Finland.
- förmedlar svensk ungdomskultur och levande möten med det svenska språket till och inom Finland.
- vill bidra till att unga upprätthåller flera språk parallellt.
Svenska nu syftar på det faktum att färdigheterna att använda det svenska språket i Finland minskar och att svensklärarna är i behov av brådskande stödåtgärder; det är alltså viktigt att göra något åt svenskundervisningen just nu - inte någon gång i framtiden.
Svensklärarna slog larm
Organisationen Suomen ruotsinopettajat Svensklärarna i Finland som helhet och särskilt några ambitiösa lärare inom organisationen kan ses som den drivande kraften bakom nätverket Svenska nu.
Lärarorganisationen har under de senaste åren kommit till en allt starkare insikt om att nästan 200 000 finska ungdomar i åldern 13-17 runtom Finland - från Ilomants och Utsjoki till Parkano och Mäntsälä - saknade ett modernt, levande och kreativt undervisningsmaterial förmedlat av livslevande människor.
På svenska nu.fi:s hemsida berättar Johanna Levola-Lyytinen som är språklärare att situationen i klassrummen speciellt i grundskolan ofta är ohållbar, konstaterar Johanna Levola-Lyytinen Eleverna är ofta omotiverade, det räcker inte att hänvisa till svenskans nytta någon gång i framtiden. De vill ha roligt och kunna relatera till sin egen verklighet och ungdomskulturen utanför skolan.
Levola-Lyytinen berättar att hon i sin undervisning i åboskolan Topeliuksen koulu och Juhana Herttuan lukio märkte hur aktiva andra länders kulturinstitutioner var: Goethe Institut, British Council och Alliançe Francaise stödde kontinuerligt undervisningen i tyska, engelska och franska med fräscht och färskt modernt material.
- Jag tycker nästan att svenskan är styvmoderligt behandlad. Jag kunde inte förstå varför mina kolleger i andra språk utrustades med bättre material än jag hade till mitt förfogande.
Det svenska viktigt för Paavo Lipponen
- Jag vill betona svenskans betydelse för identiteten, säger svenska.nu:s beskyddare och delegationsordförande riksdagens fd talman Paavo Lipponen.
Delegationen består av 38 meriterade samhällspåverkare från Finland och Sverige. Presidiet består av: Paavo Lipponen, ordförande för och beskyddare av Svenska nu. Tuomas Enbuske, redaktör, Yle / Van Der Media, vice ordförande för Svenska nu. Kirsti Lonka, professor, Helsingfors universitet, vice ordförande för Svenska nu. Maria Wetterstrand, riksdagsledamot, vice ordförande för Svenska nu.
Paavo Lipponen har en personlig historia av de första kontakterna med svenskan som satt outplånliga spår.
Paavo Lipponens farmor ordnade olympiaåret 1952 ett språkbad för elvaåringen hos familjen Borgström på Östersundom-gård, och där blev han kompis med sönerna Georg och Marcus. Fina språklärare såg till att han utvecklade sin kunskap i svenska.
Paavo Lipponen kom sedan vid 24-års ålder i kontakt med det rikssvenska när han å arbetets vägnar deltog i nordiska paneldebatter i säkerhetspolitik i Sverige. Sedan dess har han upprätthållit en långvarig kontakt med kända svenska politiker som Tage Erlander, Olof Palme, Torbjörn Fälldin, Carl Bildt samt Göran Persson.
Som Svenska nu:s beskyddare betonar Paavo Lipponen inte skrivandet lika mycket som lyssnandet och läsandet; han vill alltid läsa på originalspråket och nämner Edith Södergran, Bo Carpelan, som han utsåg till Finlandiaprisvinnare år 2005. Deckare av Jan Guillou och Henning Mankell hör också till hans favoriterna.
Paavo Lipponen vill i egenskap av svenska.nu:s beskyddare bidra till att engagera såväl kultur- som näringslivet i Finland och Sverige:
Utan det svenska språket skulle det moderna Finland inte existera, språket är en integrerad del av vår identitet. Vi borde ta hänsyn till att utvecklingen i Europa kan gå snett; det kan uppstå problem och konflikter. Då står det helt klart att vi då faller tillbaka på det nordiska. Norden är vår skyddshamn.
