En investering i framtiden är en hållbar investering

En av de viktigaste frågorna i dagens samhälle är hållbarhet.

För Stefan Björkman, vd för Föreningen Konstsamfundet, är hållbarhet en självklar del av all verksamhet inom föreningen. Han vill att föreningen ska kunna bidra till att skapa ett fredligt och hållbart samhälle, och hans definition av hållbarhet omfattar mer än bara det som är kopplat till förvaltning av naturresurser. Det handlar också om samhällelig hållbarhet.

– Vi har diskuterat hållbarhet mycket och jag utgår från att det vi gör själva är vår huvudinsats när det kommer till hållbarhet. Vi har tänkt mycket på hur vi bidrar till att göra världen och Finland bättre, säger Björkman.

Enligt Björkman är det viktigt att prata om olika former av hållbarhet, inte endast ekologisk hållbarhet. Han lyfter bland annat upp föreningens verksamhet på museet Amos Rex och KSF Media som exempel på social hållbarhet.

– Nästa år har vi utställningen Generation 2023, dit vi fick över åttahundra ansökningar. Sextio ungdomar kommer att delta med egna verk och de representerar ett väldigt ungt, brett finländskt konstfält, säger Björkman. Vi har även KSF Media som bidrar till en faktabaserad diskussion och riktiga nyheter i samhället, säger Björkman.

Förutom den egna verksamheten och utdelningen av understöd, har Konstsamfundet gjort investeringar i drygt åttio bolag och placeringsfonder. Björkman betonar vikten av att följa samma linje i sina investeringar som i sin övriga verksamhet och att se igenom investeringsportföljen ur ett hållbart perspektiv.

– Vi kan inte med ena handen säga att vi vill stå för ett hållbart samhälle och med andra handen investera i sådan verksamhet som leder till att ett sådant samhälle inte är möjligt. Det är viktigt att vara konsekvent, säger Björkman.

Ronny Viljanen, finansdirektör för Konstsamfundet, lyfter även fram hur viktigt det är att skapa en hållbar framtid när det kommer till föreningens verksamhet och investeringar. Precis som Björkman vill han understryka att hållbarhet är ett brett begrepp som innefattar flera faktorer, som måste tas i beaktande när en investering görs.

– Vi söker bra bolag, som har en sund verksamhetsmodell. För oss innebär ett sunt bolag att hela deras verksamhet är hållbar. Då tar vi i betraktande hur bolaget styrs, hur de behandlar sin personal och hurudan bolagets roll är i samhället. Ett bolag måste ha en affärsmodell som är trovärdig på lång sikt, för att det ska vara hållbart, säger Viljanen.

När Viljanen började arbeta på Konstsamfundet år 2009, hade föreningen två huvudsakliga investeringsinnehav – ägandet i köpcentret Forum och aktier i varuhuskedjan Stockmann. I dag har föreningen investeringar i 35 börsnoterade företag och 15 investeringar i mindre bolag. Både Viljanen och Björkman poängterar att det är viktigt att föreningen fortsätter att diversifiera sin aktieportfölj i framtiden, även för hållbarhetens skull. 

– Ett sätt att diversifiera är att diversifiera framåt och satsa på idéer som ännu inte finns. Ifall man endast investerar i gamla, etablerade bolag, finns det en risk att hela portföljen blir lite trött. Men kan man inte rusa iväg och endast göra framtidssatsningar, utan man måste även förstå historien och vara förankrad i någonting, säger Björkman.

Nordic foodtech skapar framtidens livsmedel

Ett av de framåttänkande företag som Konstsamfundet har investerat i är venture capital-företaget Nordic Foodtech VC, som vill hjälpa start up-företag att utveckla framtidens livsmedelsteknologi. Nordic Foodtech VC är den första venture capital-fonden i Norden som specialiserar sig på start up-företag inom livsmedelsindustrin. Hittills har fonden gjort investeringar i nio stycken olika nordiska företag, som vill revolutionera de tekniker och ingredienser som används i dagens livsmedelsindustri.

– Nästa generation är viktig för oss, och vi tror att Nordic Foodtech VC är en del av den. Inom många nystartade bolag på livsmedelsmarknaden funderar man på hur man kan göra livsmedel på ett sätt som belastar vår miljö mindre. Det här är en hållbar investering som bidrar till att göra Finland till ett bättre land, vilket är viktigt med tanke på nästa generation, säger Viljanen.

Lauri Reuter är en av de fyra grundarna som står bakom Nordic Foodtech VC. Han arbetade själv som forskare i bioteknik i flera år på ett forskningsinstitut. Under hans tid som forskare väcktes en fråga – hur ska man få ut teknologin som utvecklas på forskningsinstituten till startup-företag?

– Jag var frustrerad över att vi hade flera lösningar, verktyg och kunskap på forskningsinstituten som kunde användas till att påverka världen, men förändringen kom aldrig i gång. Livsmedelsindustrin är dålig på att förnya sig på radikala sätt och företagen har en tendens haka upp sig på den teknik och de verksamhetsmodeller som redan finns, säger Reuter.

Från nanosatelliter till mykoprotein

I alla företag som Nordic Foodtech VC har investerat i, har utvecklingen av ny teknologi en stor betydelse. Tekniken förekommer ändå i många olika former och användningssätt. Kuva Space, ett av företagen som fonden investerat i, har utvecklat nanosatelliter som kan användas för att kartlägga torka och växtsjukdomar som påverkar våra åkrar. Ett annat företag, Trace Grow, är ett finländskt företag som omvandlar använda batterier till ekologisk gödsel.

Ett av startup-företagen har blåst nytt liv i en gammal finländsk innovation. EniferBio har utvecklat produktionen av pekilosvampen – ett mykoprotein som uppfanns på 1960-talet för att omvandla biprodukter från cellulosaproduktionen till protein. Produktionen av pekilosvampen upphörde i slutet av 1990-talet, men i dag har EniferBio återupplivat verksamheten. Proteinet används huvudsakligen som djurfoder, men i framtiden är det även möjligt att konsumenterna kan hitta det i butikshyllorna.

– Finland skapade världens första mykoprotein, men vi glömde bort det. EniferBio kommer nu att föra pekilosvampen tillbaka till marknaden, säger Reuter.

Hållbarhet är något som ligger i kärnan av varje investering, enligt Reuter. Han vill se att investeringsobjekten kan bidra till en radikal förbättring av livsmedelssystemet, vare sig det är fråga om hälsa eller miljön.

– En fond måste generera vinst för sina investerare, det är självklart. Men för oss är fonden också ett verktyg för att skapa förändring i livsmedelssystemet. Startup-företag har utmärkta möjligheter att sätta ny teknologi i användning, men de behöver finansiärer som förstår sig på livsmedel och teknologi, säger Reuter.

Klimatkrisen syns på våra tallrikar

Enligt Reuter är klimatkrisen ett av de största problemen som påverkar livsmedelsmarknaden just nu. För honom är det viktigt att minska på matens klimatavtryck, samtidigt som man minimerar klimatets inverkan på livsmedelsmarknaden.

– Det första problemet som vi måste lösa på livsmedelsmarknaden är förstås klimatförändringen. Det handlar om allt från hur vi använder vår mark till hur vi förhåller oss till djurproduktion. När klimatet ändras syns påverkan som mest i våra livsmedel. Om våra åkrar är torra eller om de påverkas av andra extremväder, då har vi ingenting att äta, säger Reuter.

– Det andra problemet är biodiversitet. Även här spelar vår markanvändning en stor roll. Globalt sett är matproduktionen den största orsaken till vi förlorar biodiversitet. Vi måste lösa det här problemet, eftersom vi inte kan ha någon livsmedelsproduktion om det inte finns mångfald i vår natur, fortsätter Reuter.

Vilka andra problem ser du att det finns på vår livsmedelsmarknad just nu?

– Det finns egentligen två stora problem – för det första har vi en instabil livsmedelsmarknad, men samtidigt har vi en svår investeringsmarknad. På grund av det osäkra världsläget är många försiktiga med att göra investeringar, speciellt när det kommer till startup-företag, säger Reuter.

 När coronapandemin först drabbade världen år 2020, hade den en stark effekt på den globala leveranskedjan. De globala logistiska utmaningarna förvärrades ytterligare när Ryssland gick till attack mot Ukraina. Kriget ledde även till svårigheter på den europeiska spannmålsmarknaden, eftersom Europa länge har varit beroende av den ukrainska veteproduktionen.

– Det här är svårt för mig att säga, men det här kaoset har på sätt och vis varit till vår fördel. Alla svårigheter på marknaden har lett till att vi bättre än tidigare förstår att vårt livsmedelssystem inte klarar av vad som helst. Vi behöver ny teknologi som till exempel gör oss mindre beroende av naturgas. Det är sorgligt att det behövdes ett krig för att få oss att inse det här.

Trots de dystra förutsättningarna och ramarna som Nordic Foodtech VC arbetar inom, är Reuter hoppfull att livsmedelsindustrin och -marknaden kan utvecklas till det bättre i framtiden.

– Hela vårt livsmedelssystem har genomgått enorma förändringar flera gånger. För tiotusen år sedan började vi med markodling. Det är en relativt kort period i människans historia.

Hållbart skogsbruk och äppelodling på Söderlångvik gård

Ett annat av de mest synliga exemplen på hållbarhet inom Konstsamfundets verksamhet är Söderlångvik gård – en imponerande herrgård som i tiderna fungerade som Amos Andersons sommarställe. Under åren har gårdens portar öppnats för allmänheten och i dag omfattar verksamheten bland annat museiverksamhet och äppelodling och -förädling.

– Den lokala besöksnäringen skapar arbetsplatser och vi vill även satsa på hållbar äppelodling. Vi har nyligen investerat i ett lågsyrelager för äpplena, vilket innebär att det kan vara möjligt att köpa inhemska äppel fortfarande nästa vår, säger Björkman.

Karaktärsbyggnadens renovering blev färdig för ett drygt år sedan, caféet har förnyats och nya vandringsstigar har märkts ut – allt för att så många som möjligt ska få njuta av gårdens verksamhet. Björkman tror att Amos Anderson skulle vara nöjd över den förnyade verksamheten på hans sommarställe.

– Amos var en stor förespråkare av lokalturism. Han var bland annat väldigt ivrig på att göra Helsingfors till en större badort, säger Björkman.

Enligt Björkman finns det en del av gårdens verksamhet där hållbarheten är speciellt viktig, nämligen skogsbruket. Söderlångvik gård äger ca 7000 hektar mark på Kimitoön, varav 4000 hektar ekonomiskog. Skogarna är belägna främst i Tolfsnäs, Hertsböle och runt Söderlångvik gård.

– Vi utvecklar som bäst en ny skogsstrategi där tanken är att vi skall dela in skogen i fyra zoner. Vi har en zon för ekonomiskog som kan avverkas och en annan för plockhuggning, där man tar de närliggande samhällena i beaktande innan man avverkar. Vi har redan zoner som är skyddade naturreservat, men nu kartlägger vi även områden för besöksnäringsskog, säger Björkman.

– Energiproduktionen på Söderlångvik gård är även till största del lokal. Det som blir kvar efter skogsavverkningen omvandlas till flis och vi har även en park med solpaneler, som genererar en hel del elektricitet, fortsätter Björkman.

Hållbarhet är ett dynamiskt begrepp som ändrat betydelse genom åren. Därför anser Björkman att det är väsentligt att föra diskussioner kring hållbarhet och vad det innebär för Konstsamfundet.

– Hållbarhet är inte en statisk sak, utan konsensusen kring den ändrar ganska snabbt. Det är viktigt att kontinuerligt utvärdera verksamhetens hållbarhet, säger Björkman.